Lagar & bestämmelser

Som framgår av de nedanstående bestämmelserna, kan det vara förbjudet att kontakta konsumenter via telefon i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte. (Definitionen på konsument är här en fysisk person som huvudsakligen agerar för ändamål som inte faller inom ramen för näringsverksamhet.)

 

Marknadsföringslagens bestämmelse om obeställd reklam

21 § MFL (Marknadsföringslagen) föreskriver att en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person inte får använda sig av metoder för individuell kommunikation på distans som den fysiska personen tydligt motsatt sig.

Vidare är det enligt punkt 26 på den så kallade svarta listan (en lista över tjänster som direkt är förbjudna inom hela EU) inte tillåtet att ta upprepade och oönskade kontakter via telefon. Det anses uppenbart att en konsument som anmält sitt telefonnummer till spärregistret NIX-Telefon, tydligt motsatt sig att bli kontaktad per telefon i marknadsföringssyfte. Detta har bekräftats av bland andra Konsumentverket genom ett förbudsföreläggande och av näringslivets eget övervakningsorgan, Etiska nämnden för direktmarknadsföring – DM-nämnden.

Observera att lagbestämmelserna avser kommunikation till fysiska personer. NIX-Telefon avser dock endast konsumenter, vilket är ett något snävare begrepp (se definitionen i första stycket här ovanför). En fysisk person som driver enskild firma eller som agerar i sin yrkesverksamhet omfattas alltså av lagbestämmelserna men inte av NIX-Telefon.

Anställda i aktiebolag, handelsbolag eller andra juridiska personer omfattas inte i den egenskapen av lagbestämmelserna. Det strider alltså inte mot lagen att ringa enskilda anställda i deras yrkesroll för att lämna erbjudanden till företaget.

Näringslivets etiska regler

I Internationella handelskammarens (ICC) regler för direktmarknadsföring (Artikel C14) föreskrivs att marknadsförare och andra, genom att använda befintliga preferenssystem eller egna interna spärrlistor, ska respektera konsumenters önskan att inte utsättas för viss typ av direktmarknadsföring, till exempel telefonförsäljning.

NIX-Telefon är just ett sådant preferenssystem som avses i ICC-regeln och ska därför användas vid telefonförsäljning till konsumenter. Marknadsdomstolen har grundat många avgöranden på ICC:s regler.

I bransch- och intresseorganisationerna SWEDMAs och Kontaktas etiska regler för försäljning och marknadsföring via telefon föreskrivs att företagare som tänker ringa konsumenter ska följa bestämmelserna i NIX-Telefon.

Marknadsföringslagens bestämmelse om god sed

I 5 § MFL föreskrivs att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Både ICC:s regler och NIX-reglerna är uttryck för god marknadsföringssed. Därför följer även av 4 § MFL ett förbud att i marknadsföringssyfte ringa konsumenter vars telefonnummer finns i NIX-Telefon.

Vidare har direktmarknadsföringsbranschens egen organisation SWEDMA antagit ett program rörande god sed vid direkt marknadsföring som inte begärts. Även där föreskrivs att god sed kräver att NIX-Telefon ska respekteras. Näringslivet har också ett eget övervakningsorgan – Etiska nämnden för direktmarknadsföring (DM-nämnden) – som uttalat att det strider mot god sed att ringa i strid mot reglerna för NIX-Telefon.

Intresseregister, kundklubbar och liknande

Av reglerna följer att intresseregister, kundklubbar och liknande som innehåller kontaktuppgifter till konsumenter kan behöva kontrolleras mot NIX-Telefon innan de konsumenter som omfattas kontaktas per telefon i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte.

Insamlingsverksamhet

Definitionsmässigt utgör insamlingsverksamhet varken försäljning eller marknadsföring. Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, har emellertid ställt sig bakom NIX-Telefon. Därigenom anses det även strida mot god sed att ringa insamlingssamtal till konsumenter vars telefonnummer finns i NIX-Telefon.