NIX finns till för att alla på ett enkelt sätt ska kunna tacka nej till telefonförsäljning. Genom vårt nationella register kan konsumenter, med bara ett steg, skydda sig från oönskade samtal i marknadsförings-, försäljnings- och insamlingssyfte – en modell som visat sig vara effektiv i hela Norden och stora delar av Europa.
Ett gemensamt register mot oönskade samtal. NIX är ett nationellt spärrregister där konsumenter kan tacka nej till oönskade telefonsamtal i marknadsförings-, försäljnings- och insamlingssyfte från företag du inte har en kundrelation till. På så vis slipper du jaga enskilda företag för att dra tillbaka tidigare samtycken – allt sker på en och samma plats.
I grunden har opt-in och opt-out samma mål och syfte, nämligen att alla ska kunna styra hur de får kontaktas. Eftersom olika länder har valt olika lösningar går det att jämföra hur de båda modellerna fungerar i praktiken.
Opt-out är den modell som Sverige och de övriga nordiska länderna använder. Den innebär att konsumenter kan registrera sig i ett nationellt register och därigenom tacka nej till oönskade samtal. Opt-in å andra sidan kräver att varje konsument aktivt ger sitt samtycke till att bli kontaktad.
| Opt-Out (NIX Sverige) | Opt-in (ex. Tyskland, Österrike) |
| En central plats att tacka nej för konsumenten | Konsumenten måste kontakta varje företag |
| Ingen handel med samtycken, konsumenten har kontroll | Vanligt med aggressiv samtyckesinsamling |
| Påverkar endast samtal utan befintlig kundrelation | Påverkar endast samtal utan befintlig kundrelation |
Vid första anblick kan opt-in verka bättre – man tackar ju "ja" i stället för att tacka "nej". Till att börja med är det viktigt att komma ihåg att opt-in bara skulle påverka en mindre del av de samtal som görs. Det beror på att lagstiftningen gör skillnad på samtal där det redan finns ett kundförhållande och samtal till potentiella nya kunder. De flesta samtal görs till redan befintliga kundkontakter. Dessa skulle inte påverkas av opt-in eftersom samtycken inte skulle behövas för sådana samtal.
Till skillnad från hur det ser ut idag med ett nationellt NIX-register (opt-out), skulle det med opt-in inte finnas ett sammanhållet register. Det beror på att företag och marknadsförare samlar in samtycken var för sig. Det gör i sin tur att konsumenter själva måste ha koll på samtliga samtycken de gett under livets gång. Vill en konsument återkalla ett samtycke, måste varje företag kontaktas en och en.
Ett stort problem med opt-in är att det leder till att samtycken i sig får ett ekonomiskt värde för företagen. Det skapar ett osunt fokus på att samla in samtycken. En insamling som inte sällan sker med aggressiva metoder. Det leder också till en omfattande handel med samtycken. Så är det inte i länder som använder opt-out, så som Sverige och övriga Norden.
I Sverige är vi förskonade från den typ av samtyckesinsamling, och omfattande handel med samtycken, som förekommer i länder som använder opt-in. Rent konkret genomförs samtyckesinsamlingen ofta av specialiserade företag, så kallade leads-insamlare. Dessa företag bygger upp samtyckesdatabaser som sedan säljs vidare. En vanlig metod är att personer, ofta unga, lockas med kostnadsfria spel, lekar, tävlingar eller lotterier på nätet, där motprestationen är att man delar med sig av personuppgifter och samtycker till marknadsföring. Samtycken som sedan finns kvar, och handlas med, under lång tid.
Eftersom det med opt-in inte finns en samlad plats där konsumenter kan säga nej tack till telefonmarknadsföring, måste konsumenter kontakta varje enskilt företag för att dra tillbaka sitt samtycke, vilket för en vanlig konsument kan räknas i hundratals om ens samtycke exempelvis har fångats upp i en leads-insamling.
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem där telefonen, på samma sätt som andra kanaler, tyvärr kan fungera som brottsverktyg. Dessvärre är det inte sannolikt att bedragare kommer att följa vare sig NIX-registrets regler eller krav på samtycke genom opt-in. Det preventiva arbetet mot bedrägerier påverkas därför inte av vilken modell som används. För att komma åt bedragare krävs både omfattande skärpt tillsyn och rättsvårdande arbete.