NIX Telefon finns till för att alla på ett enkelt sätt ska kunna tacka nej till telefonförsäljning. Genom vårt nationella register kan konsumenter, med bara ett steg, skydda sig från oönskade samtal i marknadsförings-, försäljnings- och insamlingssyfte – en modell som visat sig vara effektiv i hela Norden och stora delar av Europa.
Ett gemensamt register mot oönskade samtal. NIX är ett nationellt spärrregister där konsumenter kan tacka nej till oönskade telefonsamtal i marknadsförings-, försäljnings- och insamlingssyfte från företag du inte har en kundrelation till. På så vis slipper du jaga enskilda företag för att dra tillbaka tidigare samtycken – allt sker på en och samma plats.
I grunden har opt-in och opt-out samma mål och syfte, nämligen att alla ska kunna styra hur de får kontaktas.
Vid första anblick kan opt-in verka bättre – man tackar ju "ja" i stället för att tacka "nej". Till att börja med är det viktigt att komma ihåg att opt-in, om det skulle införas, bara skulle påverka en mindre del av de säljsamtal som görs. Det beror på att lagstiftningen gör skillnad på säljsamtal till personer som omfattas av en kundrelation och på samtal till potentiella nya kunder. De flesta säljsamtal görs till redan befintliga kunder och dessa skulle inte omfattas av opt-in
Opt-out är den modell som Sverige och de övriga nordiska länderna använder. Den innebär att konsumenter kan tacka nej till oönskade säljsamtal genom att registrera sitt telefonummer i ett centralt nationellt register. och därigenom tacka nej till oönskade samtal. Det finns några undantag, till exempel samtal till befintliga kunder.
Opt-in modell bygger på att varje konsument aktivt ger sitt samtycke till att bli kontaktad. Alla marknadsaktörer kan fritt samla in samtycken och skapa egna register, för eget bruk eller för att sälja vidare.
| Opt-Out (NIX Sverige) | Opt-in (ex. Tyskland, Österrike) |
| En central plats att tacka nej för konsumenten | Mängder av samtyckesregister |
| Ingen handel med samtycken, konsumenten har kontroll | Vanligt med aggressiv samtyckesinsamling och kommersiell handel med samtycken |
| Påverkar endast samtal utan befintlig kundrelation | Påverkar endast samtal utan befintlig kundrelation |
Till skillnad från hur det ser ut idag med ett centralt nationellt NIX-register (opt-out), skulle det med opt-in inte finnas ett sammanhållet register. Det beror på att företag och marknadsförare med opt-in har rätt att samla in samtycken var för sig. Det innebär att konsumenter själva över tid måste ha kontroll på alla samtycken de lämnar. Vill en konsument återkalla ett samtycke, måste varje företag kontaktas en och en. (eller ”varje samtycke återkallas vart och ett för sig”. Det kan vara fler aktörer än företag om samlar in.) Så är det inte i länder som använder opt-out, så som Sverige och övriga Norden.
Eftersom olika länder har valt olika lösningar går det att jämföra hur de båda modellerna fungerar i praktiken.
En väl fungerande marknad bygger på att företag får avsättning för sina tjänster och produkter, vilket innebär ett behov av att nå ut till nya kunder. På en marknad med opt-in, får därför samtycken ett ekonomiskt värde för företagen, vilket leder till en omfattande handel med samtycken. Det skapar ett osunt fokus på att samla in samtycken, vilket ofta sker med aggressiva metoder.
I Sverige är vi förskonade från samtyckesinsamling och omfattande handel med samtycken, som förekommer i länder som använder opt-in. Rent konkret genomförs samtyckesinsamlingen ofta av specialiserade företag, så kallade leads-insamlare. Dessa företag bygger upp samtyckesdatabaser som sedan säljs vidare. En vanlig metod är att personer, ofta unga, lockas med kostnadsfria spel, lekar, tävlingar eller lotterier på nätet, där motprestationen är att man delar med sig av personuppgifter och samtycker till marknadsföring. Samtycken som sedan finns kvar, och handlas med, under lång tid.
Eftersom det med opt-in inte finns en samlad plats där konsumenter kan säga nej tack till telefonmarknadsföring, måste konsumenter kontakta varje enskilt företag för att dra tillbaka sitt samtycke, vilket för en vanlig konsument kan räknas i hundratals om ens samtycke exempelvis har fångats upp i en leads-insamling.
Bedrägeribrotten är ett stort samhällsproblem där telefonen, på samma sätt som andra kanaler, tyvärr kan fungera som brottsverktyg. Dessvärre är det inte sannolikt att kriminella individer kommer att följa vare sig NIX-registrets regler eller krav på samtycke genom opt-in. Det preventiva arbetet mot bedrägerier påverkas därför inte av vilken modell som används. För att komma åt bedragare krävs både omfattande skärpt tillsyn och rättsvårdande arbete från polis samt andra myndigheter.